
Romerna

Lorens Brolin från Abbekås (1818–1890)
Musikaliskt tillhör Abbekås den skånska folkmusiktraditionen. Flera spelmanslåtar har koppling till området, bland annat polskor och valser där fiolspelmannen Lorens Brolin från Abbekås anges som upphovsman.
Lorens Brolin var en legendarisk spelman och tillhörde en resandefamilj i Abbekås. I trakten kallas han för resandefolkets stamfader. Han var känd i trakten där han drog fram längs vägarna med kärran full av barn och en gris gående därbredvid.
Han lärde sig tidigt spela fiol av sin far, Johannes Brolin, och var känd som en mycket skicklig musikant. Lorens spelade ofta svåra låtar, som Stenbockens polska och Klånkepolska, med pizzicaton och snabba löpningar utförda med stor elegans.
Fem av hans sex söner förde spelmansarvet vidare. Den äldste, riksspelmannen Carl Fredrik Lorensson (1857–1933), deltog i Riksspelmansstämman i Stockholm 1910, spelade för Sveriges kung, på Skansen och i radio. Han var också känd för att kunna spela fiol bakom ryggen.
Vad är en spelman?
En spelman är en traditionell utövare av svensk folkmusik, ofta med fiol eller dragspel som instrument — motsvarigheten till en folkmusiker eller fiddlare. Ordet syftar på någon som spelar folkmusik, särskilt i lokala sammanhang, fester och dans, och ingår i Sveriges långa tradition av spelmansmusik.
Spelmän var ofta knutna till en viss trakt eller ort och spred sina melodier genom mun-till-mun-tradition snarare än genom noter. De kunde vara heltidsmusiker, men många hade vanliga jobb vid sidan av musiken.
Resandefamiljers yrken
Vanliga yrken för
resandefolk var hästhandlare, valackare (hästkastrerare),
förtennare eller fiskhandlare, så kallade prångare. Och så klart
som spelman.
Familjen Lorensson som bodde i Abbekås var tidigt
etablerade i samhället som prångare och spelmän. Prångare var män
eller kvinnor som med stora prångarkärror gav sig ut i bygden för
att sälja fisk. Prångarkärran var en rullebör, skottkärra, med
stor påbyggd fiskarlåda som låg över rullebörens hjul. Hjulen
löpte i en ränna i själva lådan. Som välbärgad prångare körde
man ut fisken med häst och vagn.
Karl Ottosson, son till Otto
Lorensson, organiserade fiskhandlarna i Abbekås på 30-talet. Han
hade fiskarnas fulla förtroende, på så sätt slapp de godtyckliga
priser på fisken, utan fick en fast summa.
Källor; Anne Asplund "Abbekås -i forna dar", Wikipedia samt AI bearbetning
Lorens Brolin from Abbekås (1818–1890)
Musically, Abbekås belongs to the Scanian folk music tradition. Several fiddle tunes are connected to the area, including polskas and waltzes where the fiddler Lorens Brolin from Abbekås is named as the composer.
Lorens Brolin was a legendary fiddler and belonged to a Traveller family in Abbekås. In the area he is called the forefather of the Travellers. He was well known locally as he travelled the roads with a cart full of children and a pig walking beside it.
He learned to play the fiddle early from his father, Johannes Brolin, and was known as a very skilled musician. Lorens often played difficult tunes, such as Stenbocken’s polska and Klånkepolska, with pizzicatos and rapid runs performed with great elegance.
Five of his six sons carried on the fiddler’s heritage. The eldest, national fiddler Carl Fredrik Lorensson (1857–1933), took part in the National Fiddlers’ Gathering in Stockholm in 1910, played for the King of Sweden, at Skansen and on the radio. He was also known for being able to play the fiddle behind his back.
What is a “spelman”?
A spelman is a traditional performer of Swedish folk music, often using the fiddle or accordion as an instrument — the equivalent of a folk musician or fiddler. The word refers to someone who plays folk music, especially in local settings, celebrations and dances, and is part of Sweden’s long tradition of spelman music.
Spelmän were often tied to a particular district or locality and spread their melodies through an oral tradition rather than written music. They could be full-time musicians, but many had regular jobs alongside their music.
Occupations among Traveller families
Common occupations among Travellers included horse traders, gelders (horse castrators), tinkers or fishmongers, known as prångare. And of course, fiddlers.
The Lorensson family, who lived in Abbekås, were early on established in the community as prångare and fiddlers. Prångare were men or women who set out into the countryside with large prångare carts to sell fish. The prångare cart was a wheelbarrow with a large added fish box that rested over the wheelbarrow’s wheel. The wheels ran in a groove in the box itself. A well-to-do prångare would deliver the fish by horse and cart.
Karl Ottosson, son of Otto Lorensson, organised the fishmongers in Abbekås in the 1930s. He had the full confidence of the fishers, which meant they avoided arbitrary prices for their fish and instead received a fixed amount.
Sources: Anne Asplund “Abbekås – i forna dar”, Wikipedia and AI processing
Lorens Brolin aus Abbekås (1818–1890)
Musikalisch gehört Abbekås zur schwedischen Volksmusiktradition in Skåne. Mehrere Spielmannsstücke stehen in Verbindung mit der Gegend, unter anderem Polskas und Walzer, bei denen der Geigenspielmann Lorens Brolin aus Abbekås als Urheber genannt wird.
Lorens Brolin war ein legendärer Spielmann und gehörte zu einer Reisendenfamilie in Abbekås. In der Gegend wird er als Stammvater des Reisendenvolkes bezeichnet. Er war in der Umgebung bekannt, wo er mit einem Wagen voller Kinder und einem Schwein, das danebenherlief, die Straßen entlangzog.
Schon früh lernte er von seinem Vater, Johannes Brolin, Geige zu spielen und war als sehr geschickter Musiker bekannt. Lorens spielte oft schwierige Stücke wie Stenbockens polska und Klånkepolska, mit Pizzicati und schnellen Läufen, die er mit großer Eleganz ausführte.
Fünf seiner sechs Söhne führten das Spielmannserbe weiter. Der älteste, der Reichsspelmann Carl Fredrik Lorensson (1857–1933), nahm 1910 am Reichsspelmannstreffen in Stockholm teil, spielte für den König von Schweden, auf Skansen und im Radio. Er war auch dafür bekannt, Geige hinter dem Rücken spielen zu können.
Was ist ein Spielmann?
Ein Spielmann ist ein traditioneller Ausübender schwedischer Volksmusik, oft mit Geige oder Akkordeon als Instrument – das Pendant zu einem Volksmusiker oder Fiddler. Das Wort bezieht sich auf jemanden, der Volksmusik spielt, besonders in lokalen Zusammenhängen, auf Festen und zum Tanz, und ist Teil von Schwedens langer Tradition der Spielmannsmusik.
Spielleute waren oft an eine bestimmte Gegend oder Ortschaft gebunden und verbreiteten ihre Melodien eher durch mündliche Überlieferung als durch Noten. Sie konnten Berufsmusiker sein, doch viele hatten neben der Musik einen normalen Beruf.
Berufe von Reisendenfamilien
Typische Berufe für
Reisende waren Pferdehändler, Wallacheure (Pferdekastrierer),
Verzinner oder Fischhändler, sogenannte „prångare“. Und
natürlich als Spielmann.
Die Familie Lorensson, die in Abbekås
lebte, war früh in der Gesellschaft als „prångare“ und
Spielleute etabliert. „Prångare“ waren Männer oder Frauen, die
mit großen „Prångarwagen“ in die Dörfer zogen, um Fisch zu
verkaufen. Der „Prångarwagen“ war eine Schubkarre mit einem
großen aufgesetzten Fischkasten, der über dem Rad der Schubkarre
lag. Die Räder liefen in einer Rinne im Kasten selbst. Als
wohlhabender „prångare“ fuhr man den Fisch mit Pferd und Wagen
aus.
Karl Ottosson, Sohn von Otto Lorensson, organisierte in den
30er-Jahren die Fischhändler in Abbekås. Er genoss das volle
Vertrauen der Fischer, sodass sie willkürliche Fischpreise
vermeideten und stattdessen einen festen Betrag erhielten.
Quellen: Anne Asplund „Abbekås – i forna dar“, Wikipedia
